En bild från i torsdags efter träningen och en bild från i lördags innan utgång. Om det är intressant information.

Klockan är strax efter 23 och jag sitter här och funderar. Jag vet inte riktigt. Funderar på livet som det har varit, är och kommer att bli. Det finns så sjukt mycket jag inte har berättat för folk runt omkring mig och som de troligtvis aldrig kommer få reda på. Majoriteten kommer aldrig få veta i alla fall. Jag vill inte det. Det skulle förstöra mer än det gör nytta ifall de visste.

Jag längtar tills Katta kommer hem, finns en del jag vill prata med henne om. Väldigt mycket faktiskt. Jag tycker om Katta. Hon är lätt att prata med och den enda häruppe som vet saker om mig som ingen annan får veta. Jag har i och för sig gett  en chans till en person att ta reda på det genom att länka till min gamla blogg, men jag tror inte att han har läst det. Det är nog lika bra i dagsläget. Men det kändes rätt att låta honom veta. Varför vet jag inte, det var bara en känsla jag hade/har. Jag har den fortfarande.

Ian påstår att jag har så sjukt mycket självförtroende och att enda anledningen till att jag tvivlar på det är för att rätt tillfällen inte har dykt upp ännu. Men vad är rätt tillfällen? Märker jag det inte bäst själv om jag har självförtroende eller inte? Å andra sidan så är han långt ifrån den enda som säger det. Han påstår också att jag vet vem jag är och vad jag vill och hur jag fixar det. Jag har ingen aning i dagsläget. Jag vet inte vad jag gillar, jag vet inte vad jag vill, jag vet ingenting i dagsläget känns det som.

Jag vill ha ett jobb som jag trivs med. Senast på fredag ska jag ha blivit kontaktad av en jobbcoach så det är väl på väg framåt i alla fall.

Jag är frustrerad, jag är arg, jag är ledsen, jag är förvirrad, jag är glad, jag är allt du kan tänka dig mer eller mindre. Allt på en gång och jag vet inte ut eller in. På utsidan är jag väl precis som vanligt. Har en vadslagning med Torni om KM på lördag, kan sluta precis hur som helst men jag tror nog inte att jag förlorar helt och hållet. Tror inte jag förlorar överhuvudtaget faktiskt. Inom bowlingen är jag på väg tillbaka dit jag hör hemma. Säkerheten i spelet börjar komma tillbaka, känns det som i alla fall.

Äsch, nu ska jag sluta klaga och gå och sova! Godnatt