Senaste inläggen

Av Marie - 3 februari 2010 00:57

Sitter här, mitt i natten och det är värsta snöstormen utanför dörren, och funderar på allt och ingenting.


Jag gillar snön, jag gillar att vara inomhus när det är snöstorm utomhus och känna att det är ganska otroligt vilken kraft naturen har. Samtidigt som det får mig att önska att jag besatt den kraften själv. Jag vill ha kraften och styrkan i mig själv att kunna stå upp för det jag tror på och göra det jag känner är rätt för mig.


Sitter här och funderar på hur man egentligen vet vad som är rätt eller fel. Är det något någon har berättat för en eller är det något man bara intuitivt och man bara vet. Är det etik och moral som gäller och isåfall, hur kan det skilja sig så från person till person?


Hur vet man till exempel att man är på rätt ställe eller umgås med rätt folk? Eller som inom kärlek, hur vet man att det är rätt person man har träffat på? För även om man själv anser att det är rätt så kanske någon annan anser att det är fel.


Vilka funderingar haha.


Just nu är jag myssugen så jag ska nog fixa några mackor och varm choklad, även om det är mitt i natten, förflytta mig till sängen och läsa en bok och drömma mig bort till en värld där allting är precis som jag vill att det ska vara. Jag vet också vem/vilka jag i dagsläget vill dela den världen med.

Av Marie - 2 februari 2010 11:40

Sitter här och ska snart gå till köket och fixa lite frukost. Har inte bestämt mig för vad ännu.


Idag tror jag att det är bäst att inte gå till jobbet, huvudet känns tungt och jag är snorig som fan. Det bara slår till över en natt. Får testa att och se om det hjälper med en dusch. Vet inte hur mycket det skulle hjälpa mot huvudvärken dock men det återstår väl att se.


Hade jag haft kabeln till telefonen här så hade jag lagt in en vinterbild till er. Nu får det bli senare istället.

Av Marie - 2 februari 2010 01:15

Jag trodde att jag kunde fly, men så var inte fallet.


Klockan är mitt i natten och jag ska snart gå och sova. Sova själv dessutom. Inte gilla. Men personen jag vill ha här är 25 mil bort och ligger just nu och sover i sin egen säng. Om än att jag vet att personen i fråga vill vara här. Får väl drömma istället...


Har jobbat kvällen, var ganska trevligt faktiskt. Grejen med det jobbet är väl att det är så fruktansvärt segt men det är helt underbara kollegor.


Äsch, skriver mer imorn, är för trött för att koncentrera mig på detta nu.

Av Marie - 1 februari 2010 02:11

 

Här syns det i alla fall att jag har rött och svart. Blev ganska nöjd faktiskt.


Bilden är väl inte den med bäst kvalité direkt men vafan, jag ser glad ut i alla fall. Kan väl visserligen bero på att dels fanns det roliga saker att kolla på på tv och dels så pratade jag med en söt människa på msn.


Om du mot all förmodan skulle läsa här så vet du att det är dig jag menar.


Kollar på En Kvinnas Doft, eller vad den nu heter. Som går på 3an. Den var bättre än jag trodde att den skulle vara och jag blev rekommenderad den av någon som sett den ett par-tre gånger.


Efter filmen så blir det att sova. Och drömma om något/någon som får mig att le.

Av Marie - 1 februari 2010 00:25

Tog en liten paus i bloggandet och tänkte att jag kunde börja igen nu den 1 februari.


Det har hänt en del sedan jag skrev sist och det har egentligen inte berott på att det ej funnits motivation till att skriva. Haft hur mycket som helst jag har velat skriva. Bara inte vetat hur jag ska formulera det på bästa möjliga sätt med minsta möjliga påverkan hos andra människor.


Haft fullt upp med jobb och fullt upp med bowling. Och bowlingen har det nog blivit lite mycket av. Samtidigt som det inte har blivit i närheten av den mängd jag har velat.

Pratade med Torni lite om motivationsbristen, då jag inte har haft någon motivation till spel eller ens hittat glädjen i spelet den senaste månaden. Kom fram till att dels är jag inte bra på det här med att ha livet uppdelat i fack, t.ex att mitt jobbliv påverkar mitt bowlingliv osv. Svårt att hålla isär alla delar.


Samtidigt tror jag att allting bara kan bli bättre från och med nu. Jag har under väldigt lång tid slitits mellan att vilja berätta och vilja hålla hemligt för allt och alla. Eller ja, nästan alla. Katta har vetat om det väldigt länge. I lördagskväll blev det till slut att berätta det för någon annan också. Jag har inte velat berätta det tidigare av den anledningen att jag har trott att allting skulle förändras. Och jag har inte velat ha någon förändring. Jag tycker om som det är nu.


Personen i fråga blev inte det minsta förvånad. Snarare bekräftade jag vad personen i fråga har misstänkt under lång tid. Personen i fråga vet inga detaljer överhuvudtaget. Och så vill jag ha det. I dagsläget. Men det känns så fruktansvärt skönt att äntligen ha fått det ur världen, slippa gå runt och fundera på när/var/hur bästa sättet att berätta det på är. Och fått bekräftelsen att ingenting kommer förändras. Bara att jag måste lära mig lita på mig själv och min omgivning.


Fick en tankeställare förövrigt, aldrig tänkt på att jag söker bekräftelse hos killar för att få veta att jag duger precis som jag är. Aldrig tänkt på det. Till viss del kan det nog stämma. Men på många sätt gör det det inte.


Jag är rastlös och har svårt för att lita på folk och släppa dem nära.


Men, på tal om närhet, så finns det en jag vill ha här nu mer än någon annan...

Av Marie - 12 januari 2010 22:22

Idag har jag äntligen fått hem papperna angående lägenhetsbytet. :)


Vaknade imorse av extrem huvudvärk, kunde knappt röra mig utan att det exploderade i huvudet på mig. Så det blev att ringa och sjukanmäla sig och sova tills huvudvärken var borta.. mer eller mindre i alla fall. Märker fortfarande av den.


Fick höra att det stod någonting om mig i tidningen i måndags. Däremot har jag inte läst det själv då det inte har dykt upp på nwt.se. Illa, jag ville ju läsa!


I vilket fall så vart det en intervju idag med bilder och lite text om min bowlingbakgrund och hur jag trivs i CBK osv. Jag som ville ha en anonym roll i laget haha. Nu kommer jag finnas med på bild och alla kommer veta vem jag är när jag går på stan. :O ^^


Riktigt så illa lär det nog inte vara. Men kul om man kan göra något för laget och få fler tjejer till vår fina sport. Ska bli intressant att läsa vad det står i tidningen. :)

Av Marie - 11 januari 2010 23:00

Det börjar bli lite för mycket nu. På olika fronter. Samtidigt som det ändå är bättre än på länge på andra håll.


Imorgon har jag en intervju med NKP, det har något att göra med att jag var bästa spelaren i CBK i helgen som var. Samt att vi vann. Har inte tänkt på det förrän Lars sade att det är en milstolpe för klubben att en tjej var bäst. Inte något jag haft i huvudet under min tid i CBK. Men det stämmer nog fan. 


Kommer ju kännas bra om man kan bidra med någonting i alla fall. Känner inte för att vara med på bild. Så det hoppas jag att det inte blir några.


Samtidigt som jag har bowlingen har jag andra parter i mitt liv som inte är riktigt på topp. Jag känner mig fruktansvärt rastlös dag ut och dag in och det känns som att min tid här i stan börjar bli begränsad. Jag vill härifrån samtidigt som jag trivs väldigt bra och skulle sakna Katta & co något fruktansvärt. Samtidigt är de så pass bra vänner så de skulle jag ha kvar även om jag flyttade. Skulle behöva besöka dem väldigt ofta såklart. Säkerligen på bekostnad av min bowling. Men det tror jag allt att det skulle vara värt.


Men innan jag ens svävar iväg på de tankarna måste jag prata med KBAB angående lägenheten jag skulle ha fått papper på för ett tag sedan. Jag vill ju se den nya lägenheten och jag vill skriva på papperna och få det gjort. Då skulle det kännas bra att kunna gå till förrådet och plocka fram flyttkartongerna och börja packa redan nu. Det är något jag verkligen ser fram emot. Har ju sett att den lägenheten är tom, troligtvis är det den lägenheten i alla fall. Ser fram emot en balkong om än att utsikten består av ett parkeringshus. Samtidigt är det parkeringshuset till stället jag nästan spenderar mer tid på än hemma.


Nu borde jag gå och sova. Är trött samtidigt som jag inte är det. Känner inte för att sova. Känner inte för att vara vaken heller för den delen. Jag känner helt enkelt för att bara ligga ner, med eller utan sällskap, och bara drömma mig bort till en värld där jag inte har något som måste snurra runt i huvudet på mig, där jag kan slappa av ordentligt utan att riskera att hela fasaden rivs ner.


Förra veckan var väldigt händelserik, det är nog det minsta man kan påstå.

Av Marie - 8 januari 2010 21:49

Ovido - Quiz & Flashcards