Mental breakdown

- You're much more powerful than you give yourself credit for -

En bild från i torsdags efter träningen och en bild från i lördags innan utgång. Om det är intressant information.

Klockan är strax efter 23 och jag sitter här och funderar. Jag vet inte riktigt. Funderar på livet som det har varit, är och kommer att bli. Det finns så sjukt mycket jag inte har berättat för folk runt omkring mig och som de troligtvis aldrig kommer få reda på. Majoriteten kommer aldrig få veta i alla fall. Jag vill inte det. Det skulle förstöra mer än det gör nytta ifall de visste.

Jag längtar tills Katta kommer hem, finns en del jag vill prata med henne om. Väldigt mycket faktiskt. Jag tycker om Katta. Hon är lätt att prata med och den enda häruppe som vet saker om mig som ingen annan får veta. Jag har i och för sig gett  en chans till en person att ta reda på det genom att länka till min gamla blogg, men jag tror inte att han har läst det. Det är nog lika bra i dagsläget. Men det kändes rätt att låta honom veta. Varför vet jag inte, det var bara en känsla jag hade/har. Jag har den fortfarande.

Ian påstår att jag har så sjukt mycket självförtroende och att enda anledningen till att jag tvivlar på det är för att rätt tillfällen inte har dykt upp ännu. Men vad är rätt tillfällen? Märker jag det inte bäst själv om jag har självförtroende eller inte? Å andra sidan så är han långt ifrån den enda som säger det. Han påstår också att jag vet vem jag är och vad jag vill och hur jag fixar det. Jag har ingen aning i dagsläget. Jag vet inte vad jag gillar, jag vet inte vad jag vill, jag vet ingenting i dagsläget känns det som.

Jag vill ha ett jobb som jag trivs med. Senast på fredag ska jag ha blivit kontaktad av en jobbcoach så det är väl på väg framåt i alla fall.

Jag är frustrerad, jag är arg, jag är ledsen, jag är förvirrad, jag är glad, jag är allt du kan tänka dig mer eller mindre. Allt på en gång och jag vet inte ut eller in. På utsidan är jag väl precis som vanligt. Har en vadslagning med Torni om KM på lördag, kan sluta precis hur som helst men jag tror nog inte att jag förlorar helt och hållet. Tror inte jag förlorar överhuvudtaget faktiskt. Inom bowlingen är jag på väg tillbaka dit jag hör hemma. Säkerheten i spelet börjar komma tillbaka, känns det som i alla fall.

Äsch, nu ska jag sluta klaga och gå och sova! Godnatt

Dagens händelser kommer här istället. ^^

Idag har det inte hänt alltför mycket, hade barnträning vid 2. Vilket gick väldigt bra. Hade väldigt kul även om jag känner att en tränarutbildning inte hade suttit helt fel.

Efter träningen så kikade jag in lite i sportbaren där fotbollen hade dragit igång. Fotboll är inget som intresserar mig överhuvudtaget, men jag hoppades faktiskt på att IFK Göteborg skulle vinna. Det förtjänade de. Men Torni fick tyvärr rätt den här gången, trots att han hejar på IFK så hade han en känsla av att AIK skulle vinna. Attans haha.

I vilket fall så stod jag lite vid jack vegas-maskinerna tillsammans med en av treåringarna som är med på barnträningarna. Första gången som Uffe blivit sur på mig. "Detta är ingen leksak". Klart som fan att jag vet att det inte är en leksak. Men vad gör det att en treåring sitter och kollar på bilderna som dyker upp på skärmen? han spelar ju inte, han bara sitter där och kollar. Oh well, jag har vart på väg att skälla på honom förr och idag var det närmre än tidigare.

Just nu sitter jag och följer Emils framfart i Västmanlandstouren. Kommer som sämst att hamna på en 16e plats i den här deltävlingen som spelas i Köping. Finns inget annat att säga till honom än ett stort grattis! Jag hoppas fan att han tar sig vidare och vinner hela skiten. Då blir jag riktigt glad.

Ska fixa lite mat och sen får vi se vad jag hittar på resten av kvällen.

Dagens första inlägg. Tänker ta allt som hänt de senaste dagarna i två olika inlägg så blir det inte alltför förvirrande för mig och er som läser.

Var i Stockholm igår och kollade på när Lars (i mitten på bilden) spelade Action Jubal Open. Vilket var trevligt. Lite rörigt och sådär bara. Han spelade på bana 9, men den banan låg inte där den logiskt sett borde legat. Den låg mellan bana 6 och 7. Bana 10 fanns inte, däremot fanns det en liten hall där bana 11 till 15 fanns. Helt weird. Som jag skrev lite kort igår så var det väldigt konstig planlösning på det hela. Men ändå en ganska mysig hall tycker jag. Kul med en scen mitt i alltihop. Däremot var det egentligen alldeles för många bord. ^^

Efter att Lars hade spelat sina fyra serier så låg han trea, slog personligt rekord och allting var tipptopp. Tills vi kommer tillbaka till Kristinehamn och är i hallen på kvällen och upptäcker att det är två kvalstarter kvar, och därefter finalspel. Med tanke på att bara tre gick vidare till final så är det ju i princip att åka till Stockholm på vinst och förlust på söndagen. Tror inte att han åkte dit. Men tredjeplatsen hade han kvar även efter de sista kvalstarterna, har jag fått veta.

Jens kom och sade hej vilket var trevligt. :) Fick även veta att jag har två klubbrekord och inte bara ett; lägsta enkelserie i en a-lagsmatch samt flest hål i en serie. Det handlar om samma serie i vilket fall (108, 6 st hål).

På väg hem från Stockholm så stannade vi till i Hummelsta och käkade, sen blev det att vara hemma en stund, slocknade i sängen i någon timme sen drog jag till hallen och umgicks med Niklas & några till och hade trevligt några timmar. Torni & Lars och resten av gänget dök upp ett par timmar senare.

Blev både dricka och bowling och billigt som faan. :P Hade kul i alla fall.